Forskningsbloggen

Om änder, småfåglar och influensa

Av: Per Eriksson, Zoonosis Science Center, Department of Medical Sciences, Uppsala universitet   Gräsand är vår vanligaste and och kan sommartid hittas i närmast varje större vattenpöl. Tidigare studier från bl.a. Ottenby har visat att gräsänder är bland de vanligaste bärarna av influensavirus bland vilda fåglar. Den influensa som drabbar människor är anpassad till just människor och kommer inte direkt från fåglar. Däremot har den sitt ursprung i vilda fåglar och har över tid gradvis anpassat sig till däggdjur och slutligen människor. För att kunna förutse kommande influensavirus hos människor är det en förutsättning att studera de virus som bärs av vilda fåglar, eftersom de är den ursprungliga källan.   Influensavirus är främst förknippat med vattenbundna fåglar som änder, gäss, svanar och

Läs bloggpost»

Änder som sänder

Av: Jonas Waldenström, Zoonotic Ecology and Epidemiology, Linnéuniversitet   Ringmärkning är en beprövad metod som hjälpt oss att förstå många saker i fåglarnas liv, exempelvis hur gamla fåglar blir, vart de flyttar eller hur häckningssäsongen har varit. Men även om den är bra så har den sina begränsningar; bara en bråkdel av ringmärkta fåglar ger upphov till återfynd, och ofta blir fyndet bara en prick på en karta.   Nya tider ger nya möjligheter och under senare år har fågelstationen blivit mer och mer involverad i att följa flyttfåglar med hjälp av sändare. Ett sådant projekt drivs tillsammans med Linnéuniversitetet i Kalmar och syftar till att kartlägga änders flyttning och risken för spridning av fågelinfluensavirus. Forskargruppen studerar fyra arter änder –

Läs bloggpost»

Om änder, småfåglar och influensa

Av: Per Eriksson, Zoonosis Science Center, Department of Medical Sciences, Uppsala universitet   Gräsand är vår vanligaste and och kan sommartid hittas i närmast varje större vattenpöl. Tidigare studier från bl.a. Ottenby har visat att gräsänder är bland de vanligaste bärarna av influensavirus bland vilda fåglar. Den influensa som drabbar människor är anpassad till just människor och kommer inte direkt från fåglar. Däremot har den sitt ursprung

Läs bloggpost»

Änder som sänder

Av: Jonas Waldenström, Zoonotic Ecology and Epidemiology, Linnéuniversitet   Ringmärkning är en beprövad metod som hjälpt oss att förstå många saker i fåglarnas liv, exempelvis hur gamla fåglar blir, vart de flyttar eller hur häckningssäsongen har varit. Men även om den är bra så har den sina begränsningar; bara en bråkdel av ringmärkta fåglar ger upphov till återfynd, och ofta blir fyndet bara en prick på

Läs bloggpost»

Fågelburna virus och klimatförändringar

Av: Jonas Waldenström, professor i sjukdomsekologi vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet.   När klimatet förändras ändras förutsättningar för många djur och växter. En del missgynnas, andra gynnas. Exempelvis har vissa sydliga arter blivit allt vanligare i Sverige, medan andra arters sydliga utbredning flyttas allt längre norrut. Förändringar går

Läs bloggpost»

En nattskärra flyger sällan högt på dagen

Av: Gabriel Norevik, Biologiska institutionen, Lunds universitet   Nattskärran sticker ut bland våra svenska häckfåglar i flera avseenden, men kanske främst genom sin anpassning till att jaga flygande insekter under dygnets skumma timmar. När dagen gryr sätter den sig på marken eller på en lämplig gren där den håller sig

Läs bloggpost»

Gräsänder utsatta för jakt

Av: Pär Söderquist, avdelningen för miljö- och biovetenskap, Högskolan Kristianstad   Gräsanden är en av de mest välkända fåglarna i Sverige och den förekommer i så gott som alla sjöar och småvatten i landet. Arten har länge varit starkt påverkad av mänskliga aktiviteter som till exempel utdikning av våtmarker, men

Läs bloggpost»

Vart tar Ottenbys större strandpipare vägen på vintern, och varför flyttar hanar längre än honor?

Av: Linus Hedh, Biologiska institutionen, Lunds universitet. Den större strandpiparen är under våren och sommaren en karaktärsfågel längs med vägen (”Fyrvägen”) som leder ner till Ölands Södra Udde. Men liksom många andra fågelarter som häckar i området flyttar strandpiparna söderut på hösten för att spendera vintern någon annanstans. Med hjälp

Läs bloggpost»
sv_SESwedish
Om cookies

Här kan du läsa mer om vilka cookies som sätts.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (forskningsbloggen.ottenby.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och spara de val du gör. Funktionella är alltid aktiverade så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: forskningsbloggen.ottenby.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: forskningsbloggen.ottenby.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: forskningsbloggen.ottenby.se
Varaktighet: 1 session