Av: Jonas Waldenström, professor i sjukdomsekologi vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet.   När klimatet förändras ändras förutsättningar för många djur och växter. En del missgynnas, andra gynnas. Exempelvis har vissa sydliga arter blivit allt vanligare i Sverige, medan andra arters sydliga utbredning flyttas allt längre norrut. Förändringar går långsamt först, men efter en tid kan det upplevas som en ketchup-effekt. Exempelvis är det svårt för en nybliven fågelskådare att förstå att den sydliga rasen av gransångare – nu oerhört vanlig – för fyrtio år sedan var relativt ovanlig. Andra pågående exempel är ägretthäger, svarthakad buskskvätta och vitstjärnig blåhake, tre arter som alla har fått fotfäste i södra Sverige och där större ökningar är att vänta i lämpliga miljöer.

Av: Gabriel Norevik, Biologiska institutionen, Lunds universitet   Nattskärran sticker ut bland våra svenska häckfåglar i flera avseenden, men kanske främst genom sin anpassning till att jaga flygande insekter under dygnets skumma timmar. När dagen gryr sätter den sig på marken eller på en lämplig gren där den håller sig helt stilla tills skymningen kommer. Det är därför inte helt enkelt att få syn på den i dagsljus och oftast handlar det om en ren tillfällighet att man råkar skrämma upp en sittande fågel i svampskogen, eller vid en sträcklokal, eftersom nattskärrans kamouflage gör att den helt smälter in i sin omgivning.   Under vår och höst händer det dock sporadiskt att nattskärror ses komma insträckande från havet flera timmar

Av: Pär Söderquist, avdelningen för miljö- och biovetenskap, Högskolan Kristianstad   Gräsanden är en av de mest välkända fåglarna i Sverige och den förekommer i så gott som alla sjöar och småvatten i landet. Arten har länge varit starkt påverkad av mänskliga aktiviteter som till exempel utdikning av våtmarker, men framförallt av jakt. Den globala populationen är stor — runt 20 miljoner par — och även i Sverige är det en talrik fågel med en häckande population på runt 200 000 par. Trots detta är det vanligt att gräsänder föds upp i fångenskap och sätts ut i våtmarker under sommaren, för att sedan jagas under hösten.   Utsättningen av farmade gräsänder har sitt ursprung i Nordamerika redan i början av

Text by: Magnus Hellström Birds ability to cross continents and oceans never stops to fascinate, and this is a true Christmas story that bridges both birds and ornithologists in Europe and America. Let’s start from the beginning. Ottenby Bird Observatory is situated in southeast Sweden, on the southern cape of the Baltic island Öland. The observatory is run by BirdLife Sweden and has conducted research on migrating birds for 75 years. To this day, 1.3 million birds have been ringed, and about a quarter of a million of these birds are waders (also known as shorebirds). Just as most other bird observatories, much of the work is carried out by deeply committed and knowledgeable volunteers. During late evening of September

Text & photo Magnus Hellström   Originally recognised for the migration of cranes, the small town Beidaihe, just south of Qinhuangdao along the coast of the Bohai Sea, is nowadays a well-known bird watching hotspot. The Bohai coast is situated in the centre of the East Asian–Australasian flyway, with great importance for the migration of seabirds, waders and raptors. Additionally, most of the migrating passerine species in Central and Eastern Siberia winter in southeast Asia, and congregate along the coastlines. In other words, the area is well suited for studies of East Asian bird migration. Background The story behind this publication began in 2009 when Bo Petersson, a dedicated Swedish bird ringer, got the opportunity to visit Beidaihe Bird Banding

Av: Linus Hedh, Biologiska institutionen, Lunds universitet. Den större strandpiparen är under våren och sommaren en karaktärsfågel längs med vägen (”Fyrvägen”) som leder ner till Ölands Södra Udde. Men liksom många andra fågelarter som häckar i området flyttar strandpiparna söderut på hösten för att spendera vintern någon annanstans. Med hjälp av ny teknik – ljusloggar – har vi sedan 2013 kunnat följa vart och när strandpipare som häckar i Ottenbyområdet förflyttar sig under årscykeln. Studien är en del av en större studie som syftar till att jämföra flyttningsavstånd, samt att samla in information om årscykelns uppdelning och tidsförlopp mellan olika populationer. Målet är att förhoppningsvis besvara frågor kring varför vissa fåglar flyttar längre än andra. Baserat på ljusloggerdata kan vi