Vart tar Ottenbys större strandpipare vägen på vintern, och varför flyttar hanar längre än honor?
Av: Linus Hedh, Biologiska institutionen, Lunds universitet.
Den större strandpiparen är under våren och sommaren en karaktärsfågel längs med vägen (”Fyrvägen”) som leder ner till Ölands Södra Udde. Men liksom många andra fågelarter som häckar i området flyttar strandpiparna söderut på hösten för att spendera vintern någon annanstans. Med hjälp av ny teknik – ljusloggar – har vi sedan 2013 kunnat följa vart och när strandpipare som häckar i Ottenbyområdet förflyttar sig under årscykeln. Studien är en del av en större studie som syftar till att jämföra flyttningsavstånd, samt att samla in information om årscykelns uppdelning och tidsförlopp mellan olika populationer. Målet är att förhoppningsvis besvara frågor kring varför vissa fåglar flyttar längre än andra.
Baserat på ljusloggerdata kan vi nu visa att större strandpipare från Ottenby (vilket tillhör en sydlig underart) tillbringar vintern längs med den västeuropeiska Atlantkusten. Att underarten, som kallas hiaticula, övervintrar i Europa är inte någon nyhet. Men vad som är slående är att vinterutbredningen för en enda population – Ottenby – är enorm! Större strandpipare som häckar i Ottenby utnyttjar kuststräckor från Irland i norr, till norra Marocko i söder. En enskild individ (en hona) flyttade så långt som till Västafrika, men kan anses som ett undantag då över 97% av alla registrerade övervintringsplatser låg inom Europa (norra Marocko inkluderat).
Vad som är än mer slående är att hanar flyttar längre än honor. I genomsnitt nästan 800 kilometer längre! Hanar övervintrar främst på den Iberiska halvön, medan honor främst övervintrar i västra Frankrike. Detta flyttningsmönster, där det ena könet flyttar längre än det andra, kallas ”differential migration” (det finns inget bra svenskt ord). Mönstret i sig är inte ovanligt och återfinns bland annat hos en av våra vanligaste arter – Bofinken. Men vad som är ovanligt i det här fallet är att hanar flyttar längre än honor. I de allra flesta fallen är det tvärtom. Av en slump snubblade vi alltså över ett mönster som tidigare var okänt och som relaterar till ”varför flyttar vissa fåglar längre än andra?”.
Så varför flyttar hanar längre än honor hos större strandpipare? Uppenbarligen finns det kostnader och fördelar med att flytta längre som måste vägas mot varandra. I fallet för ”differential migration” finns det ett antal förklaringsmodeller. Men det visar sig att inga av dessa stämmer in på den större strandpiparen. De flesta modeller har att göra med konkurrens om antingen övervintrings- eller häckningsplatser. Att ingen av modellerna passar in på det här specifika mönstret är också ovanligt. I de allra flesta fall av ”differential migration” kan minst två eller t om alla förklaringsmodeller vara giltiga, vilket gjort att det varit svårt att avgöra vad orsaken är.
Så vad nu – hur förklarar vi mönstret? Faktum är att vi inte kan, men vi kan föreslå en ny förklaringsmodell som bygger på nya observationer. En spännande observation som gjordes under studien var att större strandpipare anländer till Ottenby ungefär en och en halv månad innan äggläggningen börjar. Ibland när reviren fortfarande är täckta med snö. Men trots detta börjar hanarna att återetablera sina tidigare revir genom att spelflyga och slåss med andra hanar. Intressant! Skulle det kunna finnas en koppling mellan beteendet på häckningsplatsen och hur långt de olika könen flyttar? Ja, det kan det.
Eftersom att flyga runt och slåss är ett kostsamt beteende, jämfört med att äta, sova och putsa sig kanske det finns en fördel för hanar att bära med sig extra energireserver (i form att fett) till Ottenby. Som en typ av försäkring. Men vad har detta med avstånd att göra? Om vi antar att vårflytten måste avklaras så fort som möjligt för att minska riskerna och hanar måste lägga på sig fettreserver, som ska fungera både som flygbränsle och försäkring väl framme i Ottenby, då borde hanar övervintra där de snabbast kan lägga på sig fett. Det är inte omöjligt att det går snabbare att lägga på sig fett där hanarna övervintrar, jämfört med där honorna övervintrar. Då skulle det under vissa omständigheter vara så att det lönar sig för hanar att flytta dit, även fast avståndet är större.
Som sagt kan vi inte veta om detta är förklaringen förrän modellen kan testas med ytterligare data. Detta är tjusningen med vetenskapliga studier. Ofta resulterar en studie till nya frågeställningar som måste undersökas!
Hedh, L & Hedenström, A. 2020. The migration pattern of a monogamous shorebird challenges existing hypotheses explaining the evolution of differential migration. Journal of Theoretical Biology. 487:110111. doi.org/10.1016/j.jtbi.2019.110111.
Swedish 